nästan alla får läsa.

ingen censur, nästan.

Fastän att jag vill att alla ska känna.

July15

Jag sover så dåligt just nu, jag sover som i en sorts stress och jag verkar vara väldigt spänd när jag väl sover för jag har haft någon sorts nackspärr i snart två veckor. (jag höll av misstag på att skriva tre år och därefter två månader)

Mitt nya projekt är att vänja mig vid att skriva på papper. Jag tycker att det ser så enormt allvarligt ut att skriva ner tankar och åsikter på papper vilket gör att jag anser att det mesta jag skriver ner är högtravande eller ett rop på “hej, se mig, jag är speciell!”, när det inte alls är så. Jag känner mig inte speciell och jag vill inte att någon annan ska tro det heller. Sen skriver jag ju helt annorlunda på papper än vad jag skriver här.

Om jag bläddrar lite i blocket så hittar jag texter som den här:

Jag vill att det ska kännas, jag vill kämpa
Kämpa för att klara vardagen, bara som en påminnelse
En påminnelse om att jag inte ska få slappna av

Det här är för dig och allt du gjorde
Jag bad aldrig om det
Du brydde dig inte
Så klart

Såren är djupa, de läker inte av sig själva
Allt jag hade begravt och försökt glömma
Kommer åter till mig med ny kraft

Ett axplock. Vissa dagar blir det bara punktlistor, vissa dagar blir det dagboksliknande inlägg och ibland tjuvlyssnar jag på människor kring mig och skriver ned vad de pratar om med små mentala noteringar om att analysera deras beteende längre fram. Det är skönt att skriva ner saker på papper, jag gör det ibland när jag inte har någon vän att tala med eftersom det får mig att känna som att jag lagt undan något och kan sluta fokusera på det.

Men jag kan inte sluta fokusera på att det ska framstå så jävla speciellt.

Tid för en rubrik.

June6

I skolan fick jag lära mig att man aldrig aldrig aldrig skulle skriva rubriken eller titeln innan man skrev hela texten. Detta för att man då begränsade det man skrev och höll sig inom vissa ramar istället för att låta kreativiteten flöda fritt. Jag har alltid lytt det rådet tills det kändes som att det kanske mer är en möjlighet att fokusera det man skriver så att man kan cirkla kring ett visst ämne som man annars kanske har svårt att skriva om?

Det jag skulle behöva arbeta på är att bara skriva något i huvudtaget, oftast tycker jag att det jag skrive är högtravande eller bara löjligt. Nu säger jag inte att det inte är det, men det är ju onödigt att hela tiden tycka att det man skriver är dåligt. Det lägger ribban onödigt högt.

Något annat jag skulle behöva arbeta på är att titta på tv på samma sätt som jag gjorde ikväll, då jag hade halvslumrat framför tvn och vaknade just då filmen The Insider började. Trots att den var hysteriskt dålig så orkade jag inte byta kanal utan såg minst en timme av filmen innan jag bestämde mig för att börja diska. Det var så längesen jag hade tålamod till att bara ligga och titta på tv.