Det har varit en lång dag, men på ett bra sätt. Jag har glömt att ta kort på saker jag ville minnas, som när jag och Malin stannade för hennes rökpauser och mina fruktpauser eller när vi drack kaffe på IKEA eller när vi var in på vad som antagligen var Sveriges dyraste ÖoB-varuhus. (säger man varuhus fortfarande?)

Men (jag vet att man “inte får” börja en mening med men, sug) det gör inget, jag var där med Malin och allting kändes magiskt bra. Tiden gick fort och jag kände mig aldrig “udda”, samtidigt insåg jag att vi tillsammans skapade minnen som jag för alltid skulle hålla kära.

Tyvärr är dagen snart över och morgondagen innehåller jourtjänstgöring. Dessutom har jag helgjour nästa helg. Och vecka 27. Och vecka 29. Och jag vet att man “inte får” börja meningar med och, sug.

Men! (där kom det igen) Hur som helst, nu är det Top Gear som jag hade tänkt se. Detta medans jag söker högupplösta bilder på Pripyat som jag ska skicka in till ett företag för att trycka upp dem på målarduk, iih.

Jag gör såna nybörjarmisstag med min löpning hela tiden, jag fattar inte hur jag aldrig kan lära mig. Den här gången så bestämde jag mig för att ge mig av till gymet vid 15-tiden, vilket är en bra tid med tanke på att man är där före alla bufflar som vill lyfta skrot inför alla bimbos kommer och man hinner gå innan alla bimbos som vill se bufflar pumpa skrot kommer.

Vad jag inte tänkte på var att min kropp går efter ett numera mycket intränat schema vilket säger att vid 15:30 vill jag ha mat, annars dör jag litegrann inombords. Om jag är hemma så äter jag middag då och är jag på jobbet så måste jag stämpla ut och äta NÅNTING bara för att inte sakta tyna bort. Men 15:30 idag så stod jag på bandet och sprang som bäst när min mage glatt meddelade att det skulle bli kramper och stark smärta den resterande tiden av löpturen.

VARFÖR kan jag inte lära mig? VARFÖR glömmer jag bort sånt här hela tiden! Om jag var en gnällspik som lipade varje gång jag fick en sticka i foten så hade jag säkert lärt mig första gången det hände men det här händer så ofta att jag tappat räkningen. Det här är dessutom bara ett av alla olika sorters nybörjarmisstag jag gör.

Hur som helst så har jag jouren i helgen, jag mer eller mindre tvingade min chef att ge den till mig. Inte för att jag ville jobba (ojämna helger är mina jourhelger och så vill jag ha det) men för att han inte skulle klara av det eftersom han är mer eller mindre sjukskriven. Det verkade som han hade tänkt köra en fuling och säga till mig dagen innan att han inte kunde jobba men jag underlättade för både honom och mig själv genom att befria honom från sin helg utan att han behövde be om det.

Så. Imorgon börjar jag 14, lördag och söndag börjar jag 11 men det är sällan man orkar stämpla in 11 på lördag eller söndag då man jobbat till 22:30 dagen innan.

Jag har just ätit, igen. Jag förstår inte vad som är fel, jag är hungrig precis hela tiden känns det som. Jag åt lunch vid halv ett men redan klockan halv tre så var jag hungrig igen och inte sådär som att det kurrar lite utan som att min mage är helt tom vilket därefter brukar följas av ett helt enormt behov av att äta. När jag väl har ätit så blir jag om jag har otur enorm trött. Jag oroar mig lite för att det ska vara diabetes men jag har inga symptom som matchar, vad jag vet.

Jag borde nog göra som Ida säger och lägga mig tidigare. Eller sova längre, vilket jag får göra imorgon efter att jag blivit tilldelad jouren imorgon fastän det inte är jag som ska ha den. Det är väl ingen fara förutom att jag inte tycker om att få min fritid ändrad i all hast bara för att en småbarnsförälder inte tycker att framförhållning är ett viktigt attribut. Det är liksom så egoistiskt att ringa dagen innan och mumla fram att man behöver byta tid för att bla bla mummel mummel bla bla. Vad är problemet?

1: Mumla inte. Mumla om du vill vara söt eller har en anledning. Ringer du mig klockan nio på morgonen (då jag oftast är hungrig, dessutom!) och vill få mig att jobba kväll fastän jag ska jobba dag, så ska du säga det rakt ut och berätta varför. Var inte så jäkla om dig och kring dig.
2: Ring inte dagen innan, den här gången så började det pratas om att bytas tider redan torsdag förra veckan. Okej om man inte kan bestämma samma dag och jag kan gå med på att fredag också är nära inpå men måndag? Nehe, inte det.

Hur som helst så ska jag vila nu innan jag ska springa, förhoppningsvis så är det något bra på TV fast jag lär väl få se “Made” på MTV som vanligt.