Gårdagen var ett totalt mörker och det var inte mycket jag kunde göra för att avhjälpa det. Men samtidigt som allting var riktigt riktigt dåligt så var det så intressant att märka hur mitt huvud reagerade, dels av sina egna humörsvängningar men sen också av andras kommentarer. Jag antar att det är så jag är, jag överlåter allt till mina tankar och känslor – de styr mig och då kan jag stå bredvid och analysera allt jag gör eller känner. Eller vad andra gör och känner.

Hur som helst. Redan när ag satt i bilen på väg till jobbet igår så kände jag inuti hur mitt humör förändrades, hur jag blev mer och mer uppgiven och jag vet att jag tänkte “det här kommer att bli en sån dålig dag, Per. du borde vända om, nu.” men jag hade saker att göra och jag hade lovat att få dem gjorda innan måndag. Jag fick förvisso allting gjort men där vid lunch så var det något som hände. Allt bara vändes upp och ner, jag blev så ledsen att jag blev nervös – så nervös att jag till slut nästan ville kräkas.

Samtidigt som jag satt och mådde allt annat än prima så testade jag systematiskt olika tankar på mig själv för att se om det var något speciellt som var anledningen. Jag tänkte på allt från uppväxt och uppfostran till kärlek och hobbies. Utan att finna något. Jag antar att moralkakan från det var att jag inte alltid kan styra över hur jag mår, men den lär ju aldrig sjunka in.

Gårdagens lista (som jag hade tänkt skriva 02:00)›

Bästa: Kvällens smskonversation, jag hade egentligen ingen energi till att socialisera på något sätt men just sms fungerar så gott som alltid. Det var fint och bra.
Sämsta: Se den länga texten ovan.
Räddning: Jonas, Moa och Frida. Jonas och mitt prat om baguetter fick mig att tänka på annat, Moa ringde från sin jour och samtalet med Frida fick mig att känna mig bättre till mods.
Musik: Någon podcast med Deep House Cat, fånigt artistnamn men bra musik.
Mat: Tappade matlusten så jag vet inte, åt wokgrönsaker i tortilabröd och blev mätt men missnöjd.

Gårdagen sög och den här dagen har vissa drag som jag känner igen, med lite tur kanske den inte blir fullt lika dålig som gårdagen. Vad jag verkar ha tappat är förmågan att uttrycka mig i ord, jag har skrivit om den här texten minst tre gånger nu.

Tillbaka efter vad som till slut blev en precis likadan dag som alla andra. Ledsen för att göra er besvikna, jag kan inte producera några texter som på något sätt kvalificerar för annat än tragiskt staplande av ord i någon sorts förhoppning av att ni ska förstå hur jag mår. Det lustiga är att idag går det verkligen inte att sätta ihop meningar. Idag går det bara att skriva ner ord. Skriva ner ord och hoppas att någon ska bry sig.

Ensammen, besviken, obesluten, överbliven, udda, ojämn, strukturerad, uppgiven.

Ikväll hatar jag.

Det är Dirty Jobs på tv, nu ska de tydligen visa hur jobbigt det är att odla och skörda valnötter. Det är ungefär så mycket underhållning jag vill ha, jag orkar inte med något spännande och absolut inte något roligt.

Förlåt men det bara blev en sån där dag, en sån där kväll. En sån där onödig men oundviklig (tror jag) kväll. Jag har spenderat tre eller fyra timmar till att flytta saker från min gamla lägenhet till den nya, nu är det mest stora saker och eftersom jag är ungefär den tjurigaste människan i världen så kommer jag se till att köra så mycket av mina möbler som det bara går innan jag ringer till min far och säger att jag skulle behöva låna en släpvagn.

Dessutom kommer jag göra allt själv bara för att jag dels inte vill vara till besvär och sen för att jag inte vet hur man ber om hjälp utan attt känna mig som en idiot. Men, för att återgå till hur kvällen var. Så var den totalt värdelös. Just nu vill jag sjukanmäla mig imorgon och bara ligga framför tvn och planera min flykt från verkligheten. JAg vet, det är inget farligt, det går över. Men det är jävligt jobbigt innan det går över.

Nu ska jag kanske äta en banan, det beror på.