Jag börjar mer och mer komma fram till att det är i maj det måste ske, det är i maj som jag måste åka iväg oavsett om någon kan följa med mig eller inte. Jag talar såklart om att åka till Ukraina och Pripyat, för att se denna övergivna och giftiga stad som mänskligheten flydde för så längesen. Är det ingen som vill följa?

Jag är inne på min andra dag som inhoppande försäljningschef och det går, enligt mig iallafall, bra. Väldigt bra. Jag får mycket gjort, det är enormt roligt och jag har äntligen betydligt mer jobb än vad jag hinner med och det stimulerar mig verkligen. Däremot har jag aldrig satsat på att bli chef, jag har sedan dag ett bara velat göra mitt jobb och verkligen velat känna mig produktiv – sen verkar större krafter ha konspirerat till min fördel och gett mig goda förutsättningar.

Efter många överläggningar så råder det inga tvivel, jag saknar den kreativa biten i mitt liv. Den, som var så aktiv förut, har slumrat så länge och det är först nu på sistonde som den börjat vakna till liv igen. Det är en uppfyllande känsla, att inte behöva kämpa lika mycket för att skapa förändring eller omväxling i mitt liv. Det är en magisk känsla och är verkligen den jag är. Hej magiska känsla, jag har saknat dig.

Dagens bästa: Jonna, hon lyser upp min dag.
Dagens bekräftelse: Åsa, hennes kommentarer på mina repliker är alltid bra.
Dagens maträtt: Wokgrönsaker, jag börjar tröttna på soyasmaken litegrann nu..
Dagens läsning: Om hur <img>-taggen kom till 1993, inte det mest intressanta jag läst men ändå en historielektion.
Dagens dröm: Att jag skulle skriva en bok, fylld med skarpa analyser, haha.
Dagens förväntan: Att det snart är helg och att jag då MÅSTE måla min vardagsrumsvägg. Det är alltså bestämt nu.

När jag är pensionär och ska förklara för alla andra självupptagna pensionärer varför jag levde efter en sån ensidig kost när jag var yngre så ska jag skylla allt på min microvågsugn. Tack vare att den har möjlighet att ångkoka grönsaker så äter jag just nu inte mycket annat, av ren bekvämlighet. Det känns fräschare att äta ångkokta morötter än att äta gröt och det går snabbare än att faktiskt laga till något, mina beryktade autoerotiska kulinariska upplevelser har alltså decimerats till ångkokta morötter från min micro.

Det här är faktiskt en period som jag hoppas passerar snart för jag börjar tröttna på smaken av kokta morötter, även om jag dippar dem i sweet chilisås (jag är numera storkonsument av Euro Shoppers Sweet Chili, som är helt okej!) så börjar min kropp signalera att det här eventuellt är det tråkigaste som finns i längden men eftersom det är så behändigt så lyssnar jag inte riktigt på vad min kropp säger.

Däremot var jag nästan på väg att köpa godis idag, vilket vore ett misstag. Det är bara 17 dagar kvar tills jag haft godisuppehåll i ett år, det vore dumt om jag började äta godis innan. Jag antar att det är min kropp som signalerar att den gärna vill ha ett konstgjort lyckorus i form av choklad, jag som brukade vara storkonsument av just choklad. Däremot har inte mitt chokladfondue-set blivit så välanvänt som jag trodde men det kan mycket väl bero på att chokladfondue är minst sagt mäktigt.

Det framhävs som så underbart eftersom man kan dippa allt möjligt (frukt, grönsaker och även godis! wow! who new!?) men ingen berättar hur ILLAMÅENDE MAN BLIR, jisses. Vilket naturligtsvis till viss del beror på att jag är en sådan som inte kan sluta när jag känner att jag börjar bli mätt, vilket också är en anledning till att jag egentligen inte borde äta godis eftersom jag inte slutar.

Swedbanks internettjänst krånglar och jag är inte förvånad. Mitt huvud värker och jag är inte förvånad men ändå irriterad.

Jag har haft två långa dagar med uppstigning 04:50 (min vanliga morgontid) och instämplat arbete tills 20:30, tack vare ett av våra två personalmöten. Denna gången var det lite annorlunda eftersom jag deltog och hade ett framträdande för att presentera en utökad satsning på företagshälsovården som jag och två andra arbetat med tillsammans med personalchefen.

Det var oändligt roligt och jag hoppas jag får möjlighet att delta igen under några kommande personalmöten, det är alltid bra att öva på att tala inför grupp även om jag sällan har problem med det trots att jag kan bli lite nervös. Jag skämtar och bjuder på mig själv så brukar det mesta reda sig. Det enda jag inte tål är att människor pratar samtidigt som jag pratar, men jag antar att det hör till.

Dagen har varit lång och jag kan inte riktigt gå ner i varv men det kanske är så det ska vara.

Dagens tanke: Varför måste jag hela tiden ta initiativ?
Dagens maträtt: Sukt efter pizza
Dagens musik: Kasey Taylor
Dagens mening: “Det enda jag vill få är ett initiativ och inte bara en massa ord”
Dagens podcast: Giant Bombcast

Ännu en sån där kväll då jag antagligen lägger alltför mycket energi på att utvärdera hur jag mår och hur mitt liv är istället för att göra något produktivt av kvällen, som att städa, t.ex.

Däremot har jag en ny matupptäckt och det är ICAs Selection Fetaost. Det är antagligen världens godate fetaost, om jag fick välja en sak att äta under ett år skulle det vara den. Samt bananer. Och bröd. Och ost. Plus päron. Men fetaosten har alltså intagit en hög placeirng!

Undrar om man borde marinera egen fetaost, bara för att prova hur det blir?

Något som kommit ganska naturligt av att jag slutade äta kött och sånt är att man blir lite mer uppmärksam på omgivningen, jag antar att det blir så när man plockar bort ett element som egentligen är så vanligt förekommande i samhället som kött, fågel och fisk faktiskt är. Det blir väl inte direkt bättre av att jag jobbar på en Maxi-butik där mat har gått från att vara något naturligt till att vara en stapelvara.

Vad jag reagerar på är dels alla svenska “mathelger” såsom jul, påsk eller midsommar då majoriteten av alla kunder handlar precis samma saker. På påsk äts det tonvis med ägg och majonnäs, på jul är det julskinka och köttbullar medans det under midsommar intas servering efter servering av sill och färskpotatis. Det går från att vara en tradition till något nästan smutsigt och bara påfrestande, speciellt när man tänker på hur äggen kommer till eller hur julskinkan hamnar i kyldisken. Det känns inte helt rätt.

Det andra är hur alla kedjor väljer att lägga upp exponeringen av kött i sina reklamutskick. Sida upp och sida ner fylls av erbjudanden (jag tycker om att läsa reklamen, det är inte det) men det är bara när det gäller kött som den visas rå. Om det är fläskfilé, kotletter eller något annat kött så visas det upp i otillagat format – gärna på en skärbräda med en tomat eller en liten dillkvist vid sidan.

Det händer aldrig vid t.ex kyckling, man exponerar av förklarliga skäl inte en bit fryst kyckling på en skärbräda bredvid en skiva lime men varför väljer man då att visa en bit dött kött istället för att tillaga det och få det att åtminstonde se aptitligt ut? Jag kan inte komma fram till ett vettigt svar.

Jag kan stolt meddela att min bakmaskin fungerar över förväntan!

Jag får lätt fix idéer som jag känner att jag måste förverkliga. För några veckor sedan insåg jag vilken genial uppfinning bakmaskinen egentligen var! Många tänker på hushållsassistenter när man säger bakmaskin men det är ju inte rätt. Bakmaskinen blandar ingridienserna, knådar degen, jäser degen och gräddar den – helt själv!

Så ikväll var det premiärbak och det blev ju huuur bra som helst. Nu kan jag stolt meddela att jag är mycket mycket vuxen och bakar mitt eget bröd, om än med lite hjälp!

Jag har en sån trasig dygnsrytm just nu. Jag blir alltid jättetrött på kvällen men kan inte sova en hel natt. Igår somnade jag vid 22:00 efter att ha tvingat mig själv att vara vaken i en timme, men istället vaknade jag då 04:00 med ett ryck. Jag slängde mig upp, bäddade sängen i rekordfart (det tar förvisso inte så lång tid i vanliga fall heller, men hur som helst), tände lyset och var just på väg att börja koka gröt då jag såg att klockan var fyra – 50 minuter innan alarmet ringer.

Igår vaknade jag 03:00, natten innan det vaknade jag vid 07 osv. Det skulle vara ganska skönt att slippa somna supertidigt om jag ändå inte ska sova hela natten. Jag känner mig inte direkt pigg heller som man kanske hade kunnat begära om man somnade 22:00. Jag kanske bara börjar bli gammal? Jag blev kallad gubbe igår så det kanske inte är helt fel ute, även om just ordet gubbe i all sin negativa bemärkelse kanske var mer av ett skämt.

Hur som helst så har jag tagit mitt förnuft tillfånga, jag har alltså beställt en iPhone. Jag vet! Det är två saker som hindrat mig från att köpa en iPhone sedan dag ett och det är dels att kameran inte är så bra som jag vill samt att man inte kan använda programmet Blue Phone Elite (jag vet, tragiskt namn) med den – ett program som gör det möjligt att skicka sms via datorn istället för att behöva använda telefonens undermåliga knappsats.

Men efter en vecka där jag i princip bara sett iPhones och gång på gång blivit påmind om hur mycket jag egentligen vill ha en så valde jag att lösa mina två problem. Kameran löser jag med resonemanget “det ordnar jag sen” och problematiken kring skickandet av sms löser jag med “det ordnar jag sen” och när jag fick den infallsvinkeln till allting så var det ju inget som stod i min väg! Förutom Apples värdelösa leveranstid kanske. Halebop har ungefär tre veckors leveranstid, tre veckor är länge. Lääänge.

Ungefär lika länge som om jag skulle gått upp vid 04 som jag hade tänkt. Åh vad arg jag skulle ha varit på mig själv vid den här tiden, tröttast i världen och med vetskap om att jag hade kunnat få sova hela 50 minuter till.

Kvällen känns sådär. Det känns att den här veckan har varit intensiv, minst sagt. Allt med inventering, massor av sjuka människor på jobbet och en minst sagt sinande energi inombords. Det var inte så konstigt att jag direkt däckade på soffan i tisdags när jag kom hem vid 18:30 efter att ha klivit upp 03:50 (jag började 05 men jag vill ha en stund på mig) men igår var det samma sak. Jag kom hem, hann precis tugga klart middagen innan jag lade mig på soffan och sov i två timmar. Jag lyckades med nöd och näppe kliva upp, åt en Risifrutti (som inte alls var så god som jag mindes) och klarade av att vara vaken 1,5 timme innan jag 22:30 somnade för natten.

Imorse var jag dessutom helt slut, jag trodde jag skulle vakna utvilad och fräsch men istället tog det tills lunchtid innan jag kunde börja vakna till på riktigt i kroppen. Den här kvällen skulle nog ha blivit precis likadan om jag inte hade bestämt mig för att springa.

Men. Kvällen känns ändå.. sådär. Jag har känt mig så vilset “färdig” på sistonde. Som att jag är färdig med ett stort kapitel av mitt liv, stundtals känns det som att jag är färdig med hela mitt liv och att jag lever, kanske inte på belånad tid, men väl på redan använd tid. Lite som när det känns som att man fortsätter göra något fastän man är färdig, bara för att man väntar på någon. Eller något. Jag har hur som helst planerat att tvätta imorgon och även städa, klockan 07:00.

Folk tycker nog att jag är galen som bokar de tidiga tvättiderna när jag är ledig men jag tycker om det, även om jag inte har några övriga tider att passa så tycker jag om att få börja tidigt och känna att jag inte sover bort halva dagen utan faktiskt uträttar något. Det är viktigt för att jag ska kunna slappna av under den resterande delen av dagen. Däremot ska jag inte städa nu  (även om jag övervägt det mer än en gång), jag ska lägga mig i soffan och spela klart Shadow Complex medans jag maratontuggar tuggummi.

Jag stör mig lite på att det inte finns en enda vettig tuggummifabrikant som vågar släppa några rejäla smaker i Sverige. Om det inte smakar mint, spearmint, fresh mint eller peppermint så finns det en stor risk att du inte hittar det i Sverige. Visst, Extra har några smaker med jordgubb, lakrits och melon men med tanke på att de tappar smaken efter någon minut så vägrar jag köpa dem.

Det fanns ett tuggummi som hette Big Red i Sverige, som producerades av Wrigley. Men tydligen tyckte inte vi om kanelsmak på tuggummi så naturligtsvis drogs den tillbaka. Vi verkar älska sweet mint så det är väl inte helt oväntat att de hellre inriktar sig på fler tuggummin som ska göra tänderna vitare, andedräkten friskare och samvetet lättare. Själv drömmer jag om ett lakritstuggummi som inte tappar smaken efter två minuter eller kanske ett tuggummi som smakar Cola men som ändå inte är ett barntuggummi.

Eller varför inte ett tuggummi som smakar banan? Eller russin? Eller Crunchy müsli?

Det är två saker med ekologisk mat och snacket kring ekologiska val som stör mig, rejält.

Read the rest of this entry »