Jag ska inom några minuter fylla i en undersökning kring min kropp, en som behandlar den fysiska delen. Hur jag mår, om jag har smärta någonstans, om jag kan förändra mitt synsätt på något osv. Normalt sett så älskar jag undersökningar där jag känner att jag kan delta och göra en skillnad men det är svårt när det gäller mig själv, att låta någon annan bidra med förändringen. Att släppa in någon annan, som man bara träffar en gång per vecka. Att hälsa denne person välkommen och dedikera sig när jag ofta tänker att jag bara är en siffra i statistiken.

Det är ganska ofta som jag tänker att jag bara är en del av den stora massan, att det jag gör sällan spelar någon större roll. Att det jag gör kanske ändrar utgången på något temporärt men det ger inte mig personligen något. Naturligtsvis har jag fel, det är bara det att man aldrig kommer ihåg det som är bra för en själv.

Dagens känsla: “det är något fel”
Dagens önskan: att jag hade tagit mig mer tid förut till att må bättre, så kanske jag inte hade varit så ivägen nu.
Dagens saknad: regn.
Dagens rädsla: mobilsvar.

Jag avundas människor i min omgivning fastän jag fått lära mig att det är fult att vara avundsjuk, fast kanske mer fel än fult om jag tänker efter. Alltför ofta känns det som att man har några stycken i sitt liv som man utan att veta det, delar sitt liv med. Som att ens känslor och upplevelser går i perioder, när jag mår bra så mår någon annan sämre och vice versa.

Iallafall så är det en av mina övertygelser jag använder mig av nu för att slippa känna mig så utlämnad. Det är en underlig och förvirrande känsla att vara 29 år men ändå känna att man inte har någon som helst förmåga att identifiera sig med varesig åldern som ett nummer eller som ett socialt krav. Jag fyller 30 i oktober, bara det är en konstig tanke. Inte att jag blir 30 (jag har nog redan haft min 30års kris tror jag) men att jag alltför länge varit så övertygad om att jag aldrig kommer bli 30. Jag blir alltid lika förvånad när jag känner hur övertygad jag är angående det.

Men det är antagligen bara en fix idé jag har, något mitt huvud har hittat på för att sysselsätta sig, visst? Det skulle vara en tröst om någon kunde berätta det för mig, med inlevelse och förståelse. Jag och mina krav på inlevelse och förståelse, suck och pust, när jag knappt kan tala med inlevelse och förståelse själv.

Dagens kritik: Mot mig själv, för att jag inte tar tag i saker som gäller mig själv.
Dagens energitjuv: Min hjärna.
Dagens maträtt: Chokladmousse med crisp, det fick bli mitt “äta innan middagen”-mellanmål när jag kom från jobbet.
Dagens saknad: Efter att hålla handen när man sover. Just det, då.
Dagens huvudvärk: Högre framdelen av huvudet samt vänster bakdel av huvudet. Snett över hela huvudet, mums.
Dagens musikval: Dana Bergquist senaste spelning. Åh Dana, kom till Umeå.
Dagens impulsönskan: Att åka till fyra städer på måfå och ta kort på människor.

JAG GILLAR

• Att lyssna på P1 Kaliber, P3 Dokumentär eller liknande program för att få veta mer om vilket samhälle vi lever vi. Det gör mig arg och ledsen men hellre det än lyckligt ovetandes.
• Kakor. Jag kommer nog att bli en tjock, tunnhårig gubbe när jag blir gammal.
• Musik. Idag fick jag den ultimata Pest eller Kolera:n, skulle du välja att vara utan musik eller sex? Jag kan inte bestämma mig men jag lutar mot att vara utan sex. Vad är livet utan musik? Vad är livet utan upptäckterna, hålen musiken täpper till och skapandet man får uppleva?
• Textraden “Don’t need no one, you’re no good for me”
• Att få veta att det är okej.
• Dana Bergquist.
• Att få lära mig saker. Att titta på Jackass, Miami Medical eller Oprah är en sak och är helt okej när jag inte känner för att engagera mig i något annat. Men jag vill varje dag lära mig något nytt, eller förfina mina kunskaper inom något. Att se dokumentärer om andra världskriget, fast färglagda, är underbart. Att lyssna på podcasts där de förklarar hur man säkrast kör i snö är lite av ett nödfall men ändå något som säkert kan vara bra. Jag är nyfiken.
• Att bli kysst på halsen.
• Ryssland.
• Att få ha hemligheter med människor.
• Att känna mig levande.

Jag ligger i soffan och försöker samla energi för att gå 100 meter för att köpa Pepsi Max, jag är så trött. Hela min kropp är verkligen helt slut och jag är tacksam att ingen ifrågasatt det. Isåfall hade jag nog gått min väg eller lagt på luren. Eller bara tänkt att jag nog inte är så särskilt arbetssam, att jag inte jobbar och försöker så mycket som jag tror.

Alla gör samma saker. Grilla. Sitta ute bland myggen. Prata högt om sommaren när det blir höst. Låtsassakna de regnfria dagarna man upplevde när man var liten fastän man vet att det regnade lika mycket då. Skämta om att semestern borde vara fem, sex eller kanske sju veckor istället för fyra.

Jag vill vila upp mig. Jag vill inte vila upp mig medans jag trängs på en konstig badstrand. Sen vill jag smyga omkring bland grannarna och sätta upp små hemmagjorda flaggor med motiv man ritat själv, snälla motiv såklart. Eller lämna små brev till grannarna och människor runt omkring i staden med uppmuntrande texter.

Eller skriva listor på papper om saker man normalt inte gör listor om. Såsom fördelarna med att inte dammtorka svarta saker under sommaren eller varför man inte bör måla saker i den färg man vill.

Gud. Livet. Ska det vara så här?

Dagens tema: (jag skriver om hur jag mår någon annanstans, det passade sig inte här insåg jag)

• Matångest
• Medicin-trötthet
• Ointresserad
• Uppgiven
• Närhetssugen utan krav på att behöva göra tusen saker.

1. Hålla takten. Jag har under åren blivit väldigt bra på att hålla olika tempon i takt och kan utan problem hålla två eller tre olika låtar eller stycken i takt. När jag åker till jobbet så sitter jag alltid och håller bastakten med foten och “spelar” hihats med händerna, det har bara blivit så och jag blir väldigt lätt lite illa till mods om saker inte går i takt eller jag inte får gå i den takt jag vill.
2. Jag är bra på att fokusera på människor. Om jag sätter mig ner och pratar med dig så är det med största sannolikhet DIG jag vill prata med och DIG jag kommer vilja prata med. Jag kommer att titta på dig eller mot ditt håll, jag kommer bara svara på vad du säger och jag förväntar mig att du gör detsamma. Även om det är lite naivt och ibland även lite dumt eftersom människor ibland tycker att det blir konstigt att någon är så intresserad av dem.
3. Men jag är även bra på att vara vaksam, även om jag är fokuserad. Pratar jag med dig så hör jag ändå allting omkring mig (jag kan mycket sällan koppla bort det) så även om jag är mitt i en mening så kan jag vända mig till någon långt bort för att berätta var de lade sina nycklar, för att sedan återvända till samtalet. Det är inte för att avbryta eller vara ohövlig, det är för att hjälpa personen som söker sina nycklar och för att underlätta för dig och mig.

Tre saker jag lägger märke till

1. Hur människor rör sig. Jag spenderar mycket av min tid på jobbet till att titta på våra kunder och bedöma vad de är för sorts människor baserat på hur de rör sig, hur deras hållning är och vad de kan tänkas göra härnäst. Det har blivit nästan som en sport att skåda människor och försöka placera in dem i stora generella fack över människor man sett tidigare.
2. Hur människor i min omgivning pratar. Jag lägger alltid märke till hur ord uttalas och kan haka upp mig på att folk kring mig säger “taaa-koos” istället för “tack-os” åt tacos, jag kan grubbla sönder vilka det är som säger “eeeee-n” istället för “ä-n” åt en (eeeee-n bil istället för ä-n bil, fult förklarat). Jag lägger alltid märke till dialekter och kan kastas ur en situation bara för att människan jag pratar med bytte uttal på vissa ord helt plötsligt.
3. Stämningen i ett rum. Om det verkar som att folket kring mig är på dåligt humör, om alla är trötta, om några har bråkat eller om de är mitt i ett byte av konversationsämne. Ibland slår det fel men oftast så kan jag utläsa ganska enkelt vad omgivningen känner. Det som rör till sig är när man går från okända människor (som handlar lika generellt som du och jag) till att bli någon som man lägger mera vikt i vad hon eller han tycker, då blir jag lättare osäker.

Tre saker jag vill känna varje dag

1. Hur någon rufsar med mitt hår och stryker mig över nacken, utan hets, utan stress. Bara rör vid mig. Det gör mig alltid lugn och ger mig en enormt bra start på dagen.
2. Hur någon kramar mig bakifrån. Det är jag absolut inte bortskämd med och har aldrig varit, jag har alltid varit den som kramat och det är väl kanske så det ska vara om man är kille. Men det är så skönt. Man känner sig så omhändertagen och trygg.
3. Att allting kommer ordna sig. Det händer vääääldigt sällan och är väl något som är svårt att trolla fram på beeställning men det vore ganska skönt.

1. att släppa taget om tankar som stör mig. det går bara inte, jag vill veta. jag vill fixa. jag vill ordna.
2. att skriva endast med små bokstäver. det här inlägget kräver stor koncentration.
3. jag är fruktansvärt dålig på att lita på vad människor säger, vilket är lustigt eftersom jag själv lägger så stor vikt vid att människor ska lita på mitt ord. men kanske är det min osäkerhet inför om min omgivning talar sanning eller inte som får mig att vilja visa att jag är pålitlig extra mycket.

saker jag ångrar

1. mycket av det jag berättat eftersom det får mig att känna mig så utelämnad och osäker på om människor ska kunna se mig som en människa och inte som en defekt vara.
2. att jag började äta godis igen. jag funderar på att sluta.
3. alla gånger jag valt att krydda efter tycke och inte efter smak, mina matlådor blir alltid alldelens för kryddiga..

saker jag inte förtjänat

1. mina ryggproblem. faktiskt, jag tycker inte att jag förtjänat allt vad det resulterat i.
2. stryk. jag är dödligt rädd för att hamna i slagsmål för jag vet att jag skulle förlora. stort.
3. tacktal. jag känner mig inte särskilt förtjänt av några tack och jag skulle nog inte kunna hantera det heller.

Jag är väl inte direkt på skrivhumör, jag var det imorse trots att jag var tröttare än vad jag trodde var möjligt. Det tog minst en halvtimme innan jag lyckades vakna till liv vilket är ovanligt för mig, normalt sett så kliver jag upp så fort klockan ringer och sen är jag pigg. Imorse klev jag upp och fick koncentrera mig för att komma ur min halvslummer. Däremot fanns det en lust att skriva ner alla tankar som samlats i huvudet, jag önskar att de inte fanns så långt bort när jag väl har möjlighet att skriva.

JAG

• kan få ångest av sommar, solsken och den allmänna “hej vi är svenskar och bara ääälskar solen”-känslan som förmedlas.
• tycker om regnet och saknar ganska ofta ljudet av regn mot rutan eller mot plåttak. Det är ytterst få som förstår min förkärlek till regn.
• bryr mig sällan om jag får snö i nacken innanför tröjan utan låter det tina upp i godan ro.
• brukar oftast bestämma mig på morgonen för att sluta frysa kort efter att jag kommit ut, eftersom det är så jobbigt att huttra eller klaga hela tiden. Så då blir jag kall istället men tänker inte så mycket på det.
• känner oftast stora svårigheter att öppna mig för människor eftersom jag inte vill vara i vägen, ta tid eller bli lämnad.
• saknar ganska ofta delar ur mitt liv som inträffade för tio år sedan och framåt. Inte för att jag vill tillbaka till den “enkla tiden” utan för att jag under min uppväxt blev bestulen på så många upplevelser och intryck som andra kan ta förgivet.
• har mycket lätt för att sätta mig in i situationer och tycker oftast det är ganska enkelt att analysera människor efter att man umgåtts en kort period.
• kan utan problem separera privatliv och arbetsliv till mångas förvåning eftersom det är något som är halvsvårt, jag antar att det går enkelt för mig eftersom jag ser strikt arbetsmässigt på det och lite naitvt tycker att människor borde förstå att det inte är personligt.
• samlar inte längre på något.
• blir gärna den som försöker hjälpa andra fram till framgång i spel och tävlingar, istället för att vara den som går på avslut.
• hatar sötsliskiga fjortisparfymer och önskar att de slutade existera.
• är väldigt livlig privat på jobbet men så fort jag stämplat in igen så är det något helt annat. De flesta tycker nog att jag kan bli snudd på tråkig eller konstig.
• känner ofta att mitt huvud går på högvarv till den grad att andra blir irriterade.

Jag skriver alltför långa sms, jag bara är sån. Skriver hellre utförligt och beskrivande än kort och koncist, iallafall när det gäller sms. Men det har den bieffekten att många känner någon sorts press på sig att skriva lika långt tillbaka. Långa sms är förvisso roligare att läsa men det är ju dumt om folk jag smsar med sitter och hypoventilerar när de ska svara.

Jag lägger märke till detaljer, om jag är mig själv. Om jag är väldigt trött (hej sommaren 2009) så funkar det inte så bra men annars så har jag ett öga för detaljer och kommer ihåg saker som människor gör utan att reflektera över det. Allt ifrån människors sätt att äta på till och hur de ändrar sitt sätt att prata beroende på vem det är till hur de rör sig.

Jag har aldrig varit bra på att ta farväl av människor, jag vill helst ignorera det och tänka mig att man kommer träffas snart igen, även om man inte gör det. Jag kan inte med tårfyllda farväl utan vill istället att tiden ska stanna så att jag slipper reagera.

TRE SAKER JAG TYCKER OM

Jag tycker om att sträcka på benen när jag är jättetrött och ligger i sängen redo att somna, men inte för länge för då försvinner magin över det men en stund så man känner hur trötta musklerna är och hur mycket man egentligen vill få sova.

Jag tycker om att bli kysst på halsen, det är nog det mest avväpnande stället jag kan bli kysst på. Då är jag din. Men såklart så vill jag ju inte att första bästa person ska dreggla ner min hals (helst ska ingen dreggla där, det är inte så mysigt som det kan verka) men om min flickvän ska övertala mig om något så är det nog det enklaste sättet. (ja, det är klart man kan knulla till sig saker också)

Jag tycker om att fastna på ett citat med någon och nämna det hela tiden. Sist var nog med Tommy då vi reciterade Family Guy i två dagar, mer specifikt “Oookay, this is neeews to me”. Det är otroligt hur man kan spränga in sånt utan att det verkar opassande.

TRE SAKER JAG SAKNAR

Jag saknar tålamod och förståelse – för mig själv. Jag kan vara enormt tålmodig och avvaktande i nästan alla lägen men så fort det handlar om mig själv så blir det lite annorlunda. Då ska saker hända, inga ursäkter, inga förklaringar. Så är det bara och det komplicerar verkligen min vardag när jag stundtals bara behöver lugna mig lite.

Jag saknar långkalsonger, jag har inte ägt ett par långkalsonger sedan jag var kanske 13 eller 14 och knappt då använde jag dem. Det har aldrig blivit riktigt naturligt, jag fryser hellre än håller på och drar på mig en ful kroppsstrumpa som gärna åker upp längs benen. Dessutom tycker jag inte om att ha något som ligger så tätt mot kroppen, så, då fryser jag hellre.

Jag saknar framtidstro. Jag har hamnat lite snett som det verkar och har slutat planera för åren framöver utan tänker som max någon vecka i förväg. Jag kan inte påstå att jag var någon som minutiöst planerade varenda vecka i en fem veckors-period men just nu är det väldigt lite planering och väldigt mycket “ta det som det kommer”.

TRE SAKER JAG ÄR BRA PÅ

Jag är bra på att impulsivt lösa problem. Jag har en enormt bra fantasi och är bra på att komma på lösningar när de behövs, vilket är väldigt bra på jobbet då det besparar väldigt många huvudvärk. Dessutom tycker jag inte om att fundera särskilt mycket kring ämnen som är givna, har man en lösning så genomför man den.

Jag är bra på att komma på Pest eller Kolera-frågor till mina vänner och arbetskompisar, desto jävligare desto bättre och det är en sån underbar känsla när jag inser att jag hittat några alternativ där båda verkligen är det värsta som skulle kunna hända.

Jag är bra på att uthärda smärta, jag har inga problem med att ta notis om att jag gjort illa mig eller att något gör ont, katelogisera det som vad det är och därefter ignorera. Det betyder inte att jag är immun mot smärta men det betyder att jag helt enkelt inte orkar gnälla att något gör ont, jag väljer att ta bort de saker jag absolut inte kan göra och gör allt annat lite mer istället.

• solid
• abstrakt
• uppgiven1

Tre känslor jag inte saknar

• stark ångest
• känslan av oro för att allting ska gå fel bara för att jag tycker annorlunda
• känslan av att inte ha nog med energi för att ens ligga ner på soffan

Tre saker jag önskar mig av 2010

• fler frågor
• mindre avstånd
• din styrka

Tre demoner

• matångest
• ungdom
• du