Hej.

Jag kan inte låta bli att slås av vilken enorm skillnad det är mellan mitt arbetsliv och mitt privatliv. Just nu föredrar jag att gå till jobbet och tycker inte om att komma hem. Komma hem till det tysta och tomma, till en tillvaro som helt plötsligt förknippas med omöjliga krav och begär.

Ikväll saknar jag specifikt:

Mjukglass, tallbarr under fötterna, kallt vatten i nacken när jag har tränat, gröna fingrar efter att ha suttit i gräset, den där känslan av att ligga så nära så att man klibbar ihop (inte att klibba ihop, närheten av det), smaken av kall mjölk, texturen av glass mot tungan, glädjen av att ha skrattat efter att ha blivit kittlad, sensationen av att tiden har sprungit förbi när man tittat på en bra film.