nästan alla får läsa.

Jag undrar om det verkligen behövs så många anledningar till saker längre. Måste man t.ex motivera varför man startat en blog? Det känns som att introduktionerna av bloggar är lite som jobbansökningar där varje person skriver att de tycker om att vara med människor, har hög arbetsmoral, gärna umgås med familj och vänner på fritiden samt hoppas kunna lära sig och utvecklas av arbetet.

Varje bloggintroduktion ser ungefär likadan ut, fastän om jag ska vara ärlig så har jag inte läst någon på länge men det kanske beror på att jag är ganska petig med vilka bloggar jag läser. Hur som helst så brukar folk skriva att de kanske inte vet exakt vad de ska skriva om men att de kommer att uppdatera ofta (viktigt att uppdatera ofta när man inte riktigt vet om man har något att skriva!) och att de älskar sin pojkvän.

Äh, jag sitter egentligen inte och surar över tråkiga bloggintroduktioner (de är ju faktiskt ganska viktiga för att man ska komma igång) utan jag känner mig ganska väl till mods. Jag äter nougat, lyssnar på Desyn Masiello och ler lite inombords åt kvällen som gått. Men vad vill jag med det här då? Jag vill fylla den här bloggen med alla tankar jag har över som behöver komma ut för att nya ska få plats. Hoppas jag. Eller så blir det bara en massa YouTube-klipp som jag själv gjort, vem vet!

Usch, varför åt jag nougat när jag egentligen var illamående?