Ursäkta mig, jag hade ingen chans.

Jag antar att det är givet att skriva något om det nya året och att det är 2010 (året då allting är möjligt!), lika givet som att alla tvkockar visar hur man gör den perfekta nyårsmiddagen varenda år. Samtidigt så vill jag inte det, jag skriver oftast då jag inte mår så bra eller inte är på särskilt bra humör så jag skulle väl antagligen bara framstå som en gnällspik eller en pessimist och i den här världen finns det inte plats för pessimister.

För första gången på väldigt länge så är jag faktiskt förkyld med huvudvärk och skumt halsont, jag minns inte när jag hade så sist men jag vet att jag kommer hantera det som alla andra gånger vilket är med alvedon och ett ryck på axlarna. Jag har aldrig kunnat sjukskriva mig för något och jag har ännu inte riktigt accepterat att jag var tvungen att vara sjukskriven för mitt diskbråck.

Så, vad ska 2010 ge? Förhoppningsvis något helt annat än 2009, jag är villig att byta ut allt. Eller, “byta ut rubbet” som klatschiga mediamänniskor gärna säger. När jag inatt låg och funderade på vad man säger i telefon till helt främmande människor så fylldes jag mer och mer av en tomhet, jag vill inte sova ensammen lika mycket under 2010 och jag vill inte vara lika trött. Jag vill ha roligare på vägen från jobbet och jag vill äta mer Matvete, eftersom det är hur gott som helst.

Äsch, det här verkar bli ännu en lista och det går inte. Jag är inte alls i humör för att skriva. Jag skrev en summering av 2009 igår men jag tror inte den passar här, inte för att det här är något sorts centra för välmående men jag skulle nog framstå som galen och det har jag ingen lust med.